Idag åt jag lunch med universitetskanslern Anders Flodström. Han är väldigt insatt i läkarutbildningen och vi hade mycket att prata om. Bla gick vi igenom skillnader mellan svenska och utländska läkarutbildningar. Många svenska läkarstudenter läser utomlands (så många som var tredje!). Flertalet av dessa tänker vända tillbaka till Sverige för att arbeta här. Det finns många broar då som behöver bryggas över, i dagarna var det en väldigt läsvärd
artikel om detta i Läkartidningen. För övrigt finns dessa studenter sällan med i den statistik som presenteras över framtida läkartillgången.
Intressant är att i Skåne finns idag så många läkare att om alla läkarna där skulle jobba 8 timmar per dag, 5 dagar i veckan, skulle alla Skånes invånare ha tid till ett 30 min besök per vecka, sjuk som frisk. Vart går då all denna läkartid idag? Sanningen är att mycket tid går till pappersarbete och de sysslor som läkarsekreterarna förr tog hand om (läkarsekreterarna rationaliserades senare bort). Det är varken kostnadseffektivt eller rimligt att att vi ska uteslutande utbilda bort den postulerade läkarbristen. Stora strukturförändringar måste till inom vården. Framtidens läkare kommer att ha en större roll som team-leader i vårdteamet. Därav vikten av adekvat ledarskapsutbildning samt en diskussion om den framtida läkarrollen.
Antagningsförfarandet till landets läkarutbildningar är under all kritik. Idag sker en lottning bland de studenter som har 20,0 och det är godtyckligt var man hamnar. Ett hopp som vi hade att komma till bukt med dessa problem var det vårdprov som genomfördes på försök i bla Umeå. Tyvärr avbröt HSV detta arbete i dagarna, detta då det visade sig i utvärderingarna att provet inte alls haft det resultat man väntat sig och inte korrelerade väl med de egenskaper man eftersökte samt att det var väldigt likt högskoleprovet. Projektet är lagt på is, men tankar finns på att utveckla tilläggsmoment inom olika områden till högskoleprovet som skulle ersätta då t.ex. vårdprovet inom vårdsektorn.